Strålande
Idag är en fantastisk dag, men det hade jag ingen aning om imorse. Kvällen innan, alltså igår kväll. (för de trögtänkta som inte fattade det) Så såg jag "Click!" med Adam Sandler och blev riktigt överraskad. Det var första gången Adam Sandler gav mig någon form av aha-upplevelse. Det är ett äckligt ord förresten, ofta man säger "aha!" när man kommer på något nytt.
Hur som helst, för de som inte sett filmen, är budskapet tydligt: Ta vara på den tid du har och de människor du har omkring dig innan livet flyger förbi. En läxa som är värd att lära sig om och om igen när man går runt och låter sina tidsfördriv bli en heltidsaktivitet. Så med det budskapet fortfarande snurrande i huvudet gick jag och la mig.
När jag vaknade ville jag inte alls ta vara på den tid jag hade, jag ville somna om och bli av med lite mer, men mattestugan på komvux väntade inte på mig, så det var bara att släpa sig upp ur sängen, slänga i sig frukost och ge sig ut i kylan.
När jag väl var påväg kändes allt lite lättare, och det strålande vädret hjälpte också till. På bussen drog jag igång Mp3n och lyssnade på Damien Rice- Coconut Skins och blev ännu mer uppåt. Det är svårt att vara nere till en låt som har textrader som "Well you can sit on cimneys, put some fire upp your ass", det tycker åtminstone jag. Så när jag väl studsade av bussen nere på sandtorget var humöret riktigt uppåt trotts kylan och den tidiga timmen.
När jag väl nådde resans mål och drog igång med matten kändes livet inte fullt lika roligt, men på väg därifrån insåg jag att jag faktiskt kan det jag ska till provet och då flög flaggan i topp igen. På bussen hem var det bara coconut skins hela vägen som gällde och när jag studsade av bussen (bokstavligen, orka öppna dörrarna innan man stannat) och tog mig hem ville jag bara kasta mig i närmsta snödriva och skratta. temperaturen och mp3n höll mig dock tillbaka.
Väl hemma låg min bättre hälft och sov, hon har blivit lite sjuk, men jag vispade ihop lite te och lunch i ett naffs. I samma veva ringde Annette (Emos moster) och sa att de behövde folk på hennes jobb och att jag skule ringa en karl som hade hand om rekryteringen. Sagt och gjort och nu ska jag på intervju på fredag!
WWWWWWIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIHHHHHHHHHHHHHHHOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOO!
/Daniel
Hur som helst, för de som inte sett filmen, är budskapet tydligt: Ta vara på den tid du har och de människor du har omkring dig innan livet flyger förbi. En läxa som är värd att lära sig om och om igen när man går runt och låter sina tidsfördriv bli en heltidsaktivitet. Så med det budskapet fortfarande snurrande i huvudet gick jag och la mig.
När jag vaknade ville jag inte alls ta vara på den tid jag hade, jag ville somna om och bli av med lite mer, men mattestugan på komvux väntade inte på mig, så det var bara att släpa sig upp ur sängen, slänga i sig frukost och ge sig ut i kylan.
När jag väl var påväg kändes allt lite lättare, och det strålande vädret hjälpte också till. På bussen drog jag igång Mp3n och lyssnade på Damien Rice- Coconut Skins och blev ännu mer uppåt. Det är svårt att vara nere till en låt som har textrader som "Well you can sit on cimneys, put some fire upp your ass", det tycker åtminstone jag. Så när jag väl studsade av bussen nere på sandtorget var humöret riktigt uppåt trotts kylan och den tidiga timmen.
När jag väl nådde resans mål och drog igång med matten kändes livet inte fullt lika roligt, men på väg därifrån insåg jag att jag faktiskt kan det jag ska till provet och då flög flaggan i topp igen. På bussen hem var det bara coconut skins hela vägen som gällde och när jag studsade av bussen (bokstavligen, orka öppna dörrarna innan man stannat) och tog mig hem ville jag bara kasta mig i närmsta snödriva och skratta. temperaturen och mp3n höll mig dock tillbaka.
Väl hemma låg min bättre hälft och sov, hon har blivit lite sjuk, men jag vispade ihop lite te och lunch i ett naffs. I samma veva ringde Annette (Emos moster) och sa att de behövde folk på hennes jobb och att jag skule ringa en karl som hade hand om rekryteringen. Sagt och gjort och nu ska jag på intervju på fredag!
WWWWWWIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIHHHHHHHHHHHHHHHOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOO!
/Daniel
