Cardanai

Osaka resan var lite av ett fiasko, vilket de som sett bilderna på facebook lätt kan förstå, så den orkar jag inte skriva om. Vi hade kul åt att den var så störd, men jag var glad att det bara var jag och marcus. Jimi hade gått bersärk om han behövt sova på det golvet .

Efter resan har vi festat lite, för omväxlings skull. Ungefär lika nytt och fräscht som friterad kyckling. De andra är ute ikväll också, men jag valde faktiskt att stanna hemma (vilket jag antagligen kommer att få höra imorgon). Jag tänkte att jag skulle få något vettigt gjort för en gångs skull så jag slänge iväg en kommentar på den här bloggen. Ägaren är en tjej som heter Mimmi, är 22 år och pluggar dataspelsutveckling här i Japan. Jag är inte säker på att jag vill plugga det här istället för Skövde, men jag har tänkt höra av mig till henne ett bra tag mest för att se hur det är. Jimi kände tydligen henne från något forum och tipsade mig.

Utöver det har jag kollat på Rikard Falkvinge på youtube (piratpartiets ordförande), Läst om biblioteket i Alexandria på wikipedia och övervägt att städa. Det ser förjävligt ut här just nu, lite som mitt rum gjorde på vrinnevigatan ibland... Ah, those were the days! Fasen vad gymnasiet var en enkel tid ändå... Men åter till dagordningen: Min dygnsrytm har varit helt uppåned sedan osakaresan, och idag ska jag försöka balansera tillbaka den lite igen genom att gå och lägga mig före 2. Igår somnade jag någon gång kring 5-6 tiden (på morgonen), och så har det varit senaste veckan.

De här sista dagarnas ledighet kommer att gå fort, och sen är det tillbaka till skolan som gäller. Det ska nästan bli skönt, så man känner att man gör något vettigt om dagarna istället för att sova bort dem.

Hehe jag glömde nästan! Jimi och jag hade ett litet äventyr för oss idag och igårnatt. På vägen hem från krogen igår hittade vi nämligen hans cykel som blev stulen för en vecka sedan ungefär, bara 3 kvarter hemmifrån. Jimi plockade givetvis med sig den hem och ställde den i vardagsrummet över natten. Dagens projekt var att spreja om den så tjuven inte skulle hitta den igen och skaffa ett bättre lås. Så vi cyklar iväg till en 100-yens affär och köper några burkar med snorgrön och lila sprayfärg och sätter igång. Någonstans där inser Jimi att det faktiskt inte är hans cykel, för hjulen är för små. Dock passade hans nyckel i låset och allt annat ser likadant ut. Mystiskt... Hur som helst, han sprejar cykeln, resultatet blev för jävligt och jag satt mest bredvid och skrattade. Senare på kvällen åkte vi förbi Mr.Max och där köpte han bättre sprej, så nu är hela cykeln svart istället, vilket inte alls är lika kul, men den ser å andra sidan inte lika fuckad ut längre. Sprejandet skötte han mitt på öppen gata också, smidig som han är. Det förvånar mig nästan att han inte satte upp en skylt först med blinkande lampor och texten: "PSYKELSTÖLD IN PROGRESS".  haha på tal om det, lite ren LAN-nostalgi måste jag bjuda på!

Det var allt för den här gången,  Vi hörs!

Hej Allihop!
Jag har ju snackat om det förut, men nu tänkte jag i vilket fall som helst påbörja att presentera lite av det jag läst kring studieteknik, speedreading och hjärnans inlärningskapacitet. Egentligen borde jag prestentera hela boken och göra ett kort referat av den här, men då kanske ingen av er orkar läsa den sen, och det tycker jag verkligen ni borde göra, för det är en bra bok. Boken heter i vilket fall som helst Me University och har den något oinspirerande, och kanske aningen övertydliga undertiteln: "Gör studierna enklare och förbered dig för livet i kunskapssamhället". Det låter verkligen inte så kul, men själva boken är mer lättläst än den här undertiteln och betydligt mer pedagogisk till sin natur.

Hur som helst, i slutat ev boken finns det med en övning som kallas för preciserat reslutat och som jag helt enkelt ville prova. Det är egentligen mycket enkelt: du ställer ett antal frågor kring ett specifikt mål eller resultat du vill uppnå, och vips så ökar sannolikheten att resultatet uppnås, säkerligen med en ganska hög procent.

Vi människor är såpass bundna vid det skrivna ordet att vi faktiskt ökar våra chanser att åstadkomma något bara genom att skriva ned det. Det är lite spännande tycker jag, att se vilken kraft det ligger i just det skrivna ordet. Det får mig att tänka på en av de första föreläsningarna vi hade i litteraturhistoria. "Den som skriver det här rövknullar den som läser det" skrev våran föreläsare på tavlan, med stora bokstäver, och lite så är det faktiskt. Han menade att de gamla grekerna hade en mycket stor respekt, och en liten portion rädsla inför det skrivna ordet, eftersom det inte finns något sätt att värja sig mot det. Om någon ljuger en rakt upp i ansiktet så kan man lätt säga emot, men om en text ljuger är det svårare. Lika så är vi uppvuxna med tron att det som står i böcker är sant. Det skrivna ordet är vår absolut främst informationskälla, och utan det skulle vi inte veta mycket om omvärlden, frågan är bara: vet vi verkligen allt det där? eller har någon rövknullat oss utan att vi märkt det?

Hur som helst, åter till ämnet: Preciserat resultat. Här är mitt första försök, om ni har frågor kring frågorna, eller bara tycker att det verkar suga så kommentera gärna.

Preciserat Resultat: försök 1, Japanska

1 Vad vill jag uppnå?

Jag vill lära mig japanska. Jag vill få över 60% på nästa prov, och jag vill kunna alla glosor från boken.

2 Bevis

På provet kommer jag se resultatet med egna ögon, och det känns alltid bra när man gör bra ifrån sig på ett test. Jag kommer också märka hur jag kan tala mer flytande, förstå mer av vad folk i skolan och på stan säger, och vara mer aktiv i den japanska kulturen.

3 Konsekvenser

Jag kommer att känna att resan var värt mödan, jag kommer ta med mig något helt nytt att skriva på CV:et när jag kommer hem och jag kommer kunna se på anime utan undertexter.

4 Specifik

Jag vill uppnå mitt önskade resultat innan jag lämnar landet, den 24 september. Jag kommer antagligen få kämpa med mitt resultat själv, men kanske också med hjälp från mina vänner här och vissa av lärarna på skolan, främst Miyagi sensei.

 

5 Vad krävs av mig och andra?

För att uppnå mitt önskade resultat måste jag plugga mer, dricka mindre och framförallt fokusera mer. Jag måste gå och lägga mig tidigare och jag måste vara mer pigg i skolan.  Jag måste se till att plugga minst 45 minuter  med glosorna på http://www.smart.fm/ , plugga Kanjin varje dag och åtminstone försöka göra mina läxor. Av mina vänner krävs det att de inte försöker övertala mig att skita i ovan nämna uppgifter, samt kanske lite uppmuntran och hjälp på traven då och då.

6 Vilka resurser krävs?

En stark vilja från mig sida, den studielitteratur jag redan har och min dator. Det skulle vara till stor hjälp om jag hade råd med ett elektroniskt lexikon, men det är inte en nödvändighet. Utöver det är tid och arbetsro allt som krävs.

7 Vad kommer att ske om jag lyckas?

Jag kommer ha en ganska unik och spännande kunskap som få svenskar besitter, och jag kommer kunna tala med japaner betydligt mer obehindrat än jag gör idag. Dessutom kommer jag ha en större chans att förverkliga min dröm om att arbeta som tvspelutvecklare i japan, på square-enix eller något annat stort företag.

 8 Vad har jag nu, och vad kommer jag vara tvungen att ge upp för att nå mitt resultat?

Jag kan sova längre på mornarna, jag kan säga att skolan suger och skylla mina bristande kunskaper på det och jag kan spendera lånade pengar på att bara ha roligt i Japan. Jag är beredd att ge upp det!

9 Trovärdighet och osäkerhet: är det värt det?

Jag vill lära mig japanska, och jag är beredd att lägga ned den tid, den kraft, och de uppoffringar som krävs. Om jag kunde uppnå mitt resultat nu, så skulle jag göra det.

10 Första steget

Jag ska lägga upp det jag skrivit här på min blogg så att mina vänner och bekanta kan läsa det, eftersom det är lättare att nå mitt mål om fler känner till det. På så sätt kanske jag också kan få den uppmuntran och motivation som krävs!