Djup(?)
Jag har fått ett klagomål på min blog. En vän till mig sade att det inte fanns något att kommentera då bloggen saknade djup. Då har han uppenbarligen inte läst några andra, lite mer populära bloggar på den här siten som mest till 90% handlar om klädköp och ointressant vardagstjafs. Jag försöker åtminstone skapa lite eftertanke hos läsarnana men tydligen har jag inte varit tillräckligt "djup". Så här kommer ett väldigt djupt inlägg från undertecknad:
Vad som skiljer människorna från djuren
Personligen förstår jag inte varför den här frågan är så viktig för många, men jag tror det har en del med ätandet att göra. Personligen förstår jag inte varför det skulle vara mindre aptitligt med bacon om jag själv var ett djur, och rovdjuren verkar åtminstone inte på ytan ha några etiska betänkligheter över sina matvanor...vad tycker ni? vad skiljer oss från djuren? och om djuren hade fler "mänskliga egenskaper" såsom talspråk och dyl. skulle du fortfarande grilla korv när du är ute och campar?
En tydlig distinktion som jag har tänkt på är hur vi människor lär oss att behärska vår egen kropp så oerhört mycket långsammare än djuren. De flesta barn lär sig inte att gå före 1 års ålder och då kan de flesta djur klara sig självständigt utan mamma och pappa, vilket brukar ta oss människor uppåt 20 år sådär. Vissa av oss har ju fortfarande inte släppt mammas kjolar och tagit steget ut i världen... eller hur jocke? Bard? Jonas? vissa kanske blir 30 innan de vågar lämna flocken revir och skaffa egen lya.
Hur som helst så istället för att lära sig att behärska sin egen kropp så lär vi människor oss att behärska vår omgivning. Ju äldre vi blir ju mer avancerade redskap lär vi oss behärska för att överbygga våra tillkortakommanden rent kroppslig. Jag tror att det är dessa redskaps fel att vi människor är så myket sämre än djuren på att bemästra vår egen kropp. Vi fokuserar hela tiden på vårt medvetande och tankevärlden och glömmer så lätt bort det fysiska. Djuren däremot är rena perceptionsmaskiner, dom stannar aldrig upp för att fundera över meningen med livet eller tar en paus i jakten för att dagdrömma om hur det känns att flyga.
Inom budovärlden tror vissa (däribland min sensei) att kroppen kan mycket mer än vad vi, i vårt medvetande, känner till "Budo handlar om att lära sinnet vad kroppen redan vet" heter det. Kanske är det så, att om man lägger om fokus och bara koncentrerar sig på sina rörelse att man faktiskt kan behärska den på samma sätt som djur.
Om man inte lärde ungar att tala, inte bombarderade dem med bilderböcker och allt annat som hör den perioden i livet till så kanske de skulle lära sig att gå snabbare, de kanske skulle få en större kontroll över sina rörelser än vad vi har? vad tror ni?
Det finns såklart fler skillnader, men den här känns rätt så grundläggande. Sen tror jag visserligen att det kan ha en del med livslängden att göra också, om jag var en dagsslända och jag bara hade ett dygn på mig att fortplanta mig innan det var dags att dra sig tillbaka så skulle jag nog också lära mig att flyga fort som fan.
Vad som skiljer människorna från djuren
Personligen förstår jag inte varför den här frågan är så viktig för många, men jag tror det har en del med ätandet att göra. Personligen förstår jag inte varför det skulle vara mindre aptitligt med bacon om jag själv var ett djur, och rovdjuren verkar åtminstone inte på ytan ha några etiska betänkligheter över sina matvanor...vad tycker ni? vad skiljer oss från djuren? och om djuren hade fler "mänskliga egenskaper" såsom talspråk och dyl. skulle du fortfarande grilla korv när du är ute och campar?
En tydlig distinktion som jag har tänkt på är hur vi människor lär oss att behärska vår egen kropp så oerhört mycket långsammare än djuren. De flesta barn lär sig inte att gå före 1 års ålder och då kan de flesta djur klara sig självständigt utan mamma och pappa, vilket brukar ta oss människor uppåt 20 år sådär. Vissa av oss har ju fortfarande inte släppt mammas kjolar och tagit steget ut i världen... eller hur jocke? Bard? Jonas? vissa kanske blir 30 innan de vågar lämna flocken revir och skaffa egen lya.
Hur som helst så istället för att lära sig att behärska sin egen kropp så lär vi människor oss att behärska vår omgivning. Ju äldre vi blir ju mer avancerade redskap lär vi oss behärska för att överbygga våra tillkortakommanden rent kroppslig. Jag tror att det är dessa redskaps fel att vi människor är så myket sämre än djuren på att bemästra vår egen kropp. Vi fokuserar hela tiden på vårt medvetande och tankevärlden och glömmer så lätt bort det fysiska. Djuren däremot är rena perceptionsmaskiner, dom stannar aldrig upp för att fundera över meningen med livet eller tar en paus i jakten för att dagdrömma om hur det känns att flyga.
Inom budovärlden tror vissa (däribland min sensei) att kroppen kan mycket mer än vad vi, i vårt medvetande, känner till "Budo handlar om att lära sinnet vad kroppen redan vet" heter det. Kanske är det så, att om man lägger om fokus och bara koncentrerar sig på sina rörelse att man faktiskt kan behärska den på samma sätt som djur.
Om man inte lärde ungar att tala, inte bombarderade dem med bilderböcker och allt annat som hör den perioden i livet till så kanske de skulle lära sig att gå snabbare, de kanske skulle få en större kontroll över sina rörelser än vad vi har? vad tror ni?
Det finns såklart fler skillnader, men den här känns rätt så grundläggande. Sen tror jag visserligen att det kan ha en del med livslängden att göra också, om jag var en dagsslända och jag bara hade ett dygn på mig att fortplanta mig innan det var dags att dra sig tillbaka så skulle jag nog också lära mig att flyga fort som fan.
Kommentarer
Postat av: emelie
godnatt :)
Trackback
